[汉语拼音字母发音口型]日语汉字发音器:日语汉字发音器_第1页
[汉语拼音字母发音口型]日语汉字发音器:日语汉字发音器_第2页
[汉语拼音字母发音口型]日语汉字发音器:日语汉字发音器_第3页
[汉语拼音字母发音口型]日语汉字发音器:日语汉字发音器_第4页
[汉语拼音字母发音口型]日语汉字发音器:日语汉字发音器_第5页
已阅读5页,还剩43页未读 继续免费阅读

下载本文档

版权说明:本文档由用户提供并上传,收益归属内容提供方,若内容存在侵权,请进行举报或认领

文档简介

1、汉语拼音字母发音口型日语汉字发音器:日语汉字发音器篇一 : 日语汉字发音器:日语汉字发音器-软件介绍,日语汉字发音器-软件简介 发音器_日语汉字发音器 -软件介绍日语汉字发音器软件名称:日语汉字发音器软件类型:日常应用软件大小:157KB软件资费:免费软件当前版本:日语汉字发音器1.0适合平台:android 发音器_日语汉字发音器 -软件简单介绍日语汉字发音器根据输入的日本汉字,显示出该汉字的所有日语发音和笔画数。篇二 : 瑞典语字母和发音 瑞典语字母和发音瑞典语字母有二十八个或二十九个字母。字母跟英语字母一样差不多,还有额外的三个字母。字母也没有英语同一的发音。在下面有一个详细说明。每个字

2、母要么是元音字母要么是辅音字母。元音字母有短长两个不同的发音。元音字母由两群组成:软元音字母语硬元音字母。两群有语法和发音的重要。有的辅音字母有两个不同的发音,软发音和硬发音。详细说明如下。你现在是为学瑞典语字母作准备的。A, a 硬元音字母短:跟汉语拼音的 “a 字母一样。比拟“万 、“外 。长:跟汉语的“二 的 “e 字母一样。比拟英语的 “hard 的 “a 字母。B, b 辅音字母跟汉语拼音的 “b 字母一样。比拟“北 、“冰 。C, c 辅音字母软:跟 “S 字母一样。硬:跟硬 “K 字母一样。D, d 辅音字母跟汉语拼音的 “d 字母一样。比拟“的 、懂 。E, e 软元音字母短:

3、跟汉语的“累 和“北 的 “e 拼音字母一样。比拟英语的 “lemon 的 “e 字母。长:汉语没有这个发音。可以说是跟短 “e 字母一样而有更长的发音。这个声音不一定对,关口一点。这个出现的声音更对。就是跟法语的 “ 字母一样。F, f 辅音字母跟汉语拼音的 “f 字母一样。比拟“分 、“饭 。G, g 辅音字母软:跟 “J 字母一样。硬:跟汉语拼音的 “g 字母一样。比拟“贵 、“个 。H, h 辅音字母跟汉语拼音的 “h 字母一样而比汉语在口前部一点。比拟“汉 、“红 。I, i 软元音字母跟汉语的“一 和“亿 一样,只是更短的发音的。跟汉语的“一 和“亿 一样。J, j 辅音字母跟汉语

4、拼音的 “y 字母一样。比拟“英 、“用 。K, k 辅音字母软:跟汉语拼音的 “x 字母一样。比拟“星 、“行 。硬:跟汉语拼音的 “k 字母一样。比拟“看 、“空 。L, l 辅音字母跟汉语拼音的 “l 一样。比拟“龙 、“利 。M, m 辅音字母跟汉语拼音的 “m 字母一样。比拟“梦 、“慢 。N, n 辅音字母跟汉语拼音的 “n 字母一样。比拟“女 、“你 。O, o 硬元音字母短:跟汉语拼音的 “o 字母一样。比拟“龙 、“送 。长:跟汉语拼音的 “u 字母一样。比拟“路 、“徒 。字母也可以有 “? 字母短长的发音。P, p 辅音字母跟汉语拼音的 “p 字母一样。比拟“派 、“瓶

5、。Q, q 辅音字母跟硬 “k 字母一样。字母后边老有 “u 字母或者 “v 字母。 “q 字母不是平常用的。只有一些名字用。R, r 辅音字母南部人和中北部人有两个不同的 “r 字母发音。南部:让声音从颈前产生。声音听起来跟虎声一样。比拟法语的 “r 字母发音。中北部:让声音从嘴前部产生。卷舌一点。让舌头对雚打一点。S, s 辅音字母跟汉语拼音的 “s 字母一样。比拟“送 、“丝 。T, t 辅音字母跟汉语拼音的 “t 字母一样。比拟“听 、“他 。U, u 硬元音字母短:撅嘴。发短声,就是了。长:撅嘴。说“鱼,产生的声音似乎对的声音。V, v 辅音字母跟用嗓音的汉语拼音的 “f 字母一样。

6、比拟英语的 “v 字母。W, w 辅音字母跟 “v 字母一样。有的时候 “w 字母和 “v 字母词典上认为是同一的字母。X, x 辅音字母跟 “ks 字母组合一样。Y, y 软元音字母短:跟汉语的 “u 字母一样。比拟“军 、“群 。长:跟汉语的 “ 字母一样。比拟“翷 、“女 。字母也听起来跟“鱼 和“雨 一样。Z, z 辅音字母跟 “s 字母一样。字母是很不平常用的。?, ? 硬元音字母短:跟汉语拼音的 “o 字母一样。比拟“佛 、坡 而是更短的发音的。长:跟汉语拼音的 “o 字母一样。比拟“佛 、坡 。?, ? 软元音字母短:跟短 “e 字母一样。长:汉语没有这个发音。可以说是跟短 “?

7、 字母一样而有更长的发音。这个声音不一定对,开口一点。这个出现的声音更对。就是跟法语的 “ 字母一样。还比拟英语的 “bag 和 “can 的 “a 字母。?, ? 软元音字母短:听起来跟汉语拼音的 “e 字母一样。比拟“冷 、“梦 。长:有两个不同的发音。在 “r 字母前跟汉语拼音的 “e 字母一样。比拟“喝 、“热 。要不然撅嘴说上面的词。有的元音字母是软的,有的是硬的。有的辅音字母有软硬两个不同的发音。如果有一个软的元音字母最近前的字母就必须有软的发音。硬的发音是一样的。例如 “g?st 发音跟 “yest 一样。因为 “? 字母是软的所以 “g 字母一定必须有软的发音。另一个例子是 “

8、gul 这个词。 “U 字母是硬的所以这词的 “g 字母必须是硬的。大多辅音字母只有一种发音。例如 “h?st 和 “hus 这两个词有同一的 “h 字母的发音。至于短长元音字母,这依靠后边的辅音字母的数目。如果只有一个辅音字母在元音字母后边元音字母就是长的,不然元音字母是短的。上面的写法自然还有例外。例外出现的时候将被说明。除了个别字母的发音以外还有字母组合的发音。tj 跟软 “k 字母一样。是在硬元音字母前用的。在软元音字母前用 “k 字母。sj 跟汉语拼音的 “sh 组合一样。比拟“生 、“上 。组合是在硬元音字母前边用的。sk 跟 “sj 组合一样。是在软元音字母前边用的。在硬元音字母

9、前边发音个别的字母。kj 跟 “tj 组合一样。是很少词用的。stj, skj, ch, sch, si, ssi 它们都是跟 “sj 组合一样。它们是很少词用的。dj, lj, hj, gj 在词最前,不要发音第一个字母。只是 “j 字母在发音。ng 跟汉语拼音的 “ng 组合一样。比拟“红 、“冷 。注意不要发音 “g 字母。例如 “m?nga 这个词没有 “g 字母的发音而只有 “ng 组合的发音。第一课:简单句子我们开始学瑞典语的简单句子的形成法。语法瑞典语每个句子必须有又主语又谓语。在最简单的例子中谓语只包括动词。Jag g?r. 我走/去。Han kommer. 他来。Daniel

10、 sitter. Daniel 坐。Andreas arbetar. Andreas 工作。如果没有真的主语就必须用 “det 这个词装满空间。Det regnar. 句子也可以带宾语。宾语平常放在动词后边。Du ?ter fisk. 你吃鱼。)Hon ?r student. 她是学生。Jag heter Daniel. 我的名字叫 Daniel 。有时间人要说东西不好,东西不是一个方法的。为了使句子否认的,我们用“ inte 这个词。 Inte 放在动词后边。句子带不带宾语都一样。例如:Karin g?r.Karin 走。 Karin g?r inte.Karin 不走。Det regnar

11、.天下雨。 Det regnar inte.天不下雨。Jag heter Daniel.我的名字叫 Daniel 。 Jag heter inte Daniel.我的名字不叫 Daniel 。文章- Hej! -你好!- Hej! Jag heter Karin. -你好!我叫 Karin 。- Jag heter Per. Du ?ter. -我的名字叫 Per 。你吃饭。- Jag ?ter k?tt. Du ?ter fisk. -我吃肉。你吃鱼。- Hejd?. -再见。- Hejd?. -再见。Mamma lagar mat. 妈妈做饭。Pappa lagar inte mat. 爸

12、爸不做饭。Pappa cyklar. 爸爸骑自行车。Jag ser far och mor. 我见父亲和母亲。De dansar. 他们跳舞。Jag dansar inte. 我不跳舞。生词hej 你好jag 我heter 叫Karin 一种女人名字Per 一种男人名字du 你?ter 吃k?tt 肉fisk 鱼hejd? 再见g?r 走,去han 他kommer 来Daniel 一种男人名字inte 不sitter 坐Andreas 一种男人名字arbetar 工作det 装满主语空间的代词regnar 下雨hon 她?r 是student 学生mamma 妈妈pappa 爸爸lagar m

13、at 做饭cyklar 骑自行车ser 见mor 母亲 正式och 和,与far 父亲 正式de 他们,她们,它们 日常说的发音: d?mmdansar 跳舞练习1. 创造自己的简单句子。2. 把以下句子翻译成中文:1.Far och mor cyklar.2.De lagar mat och ?ter.3.Karin ?r student.4.Hon ser far.5.Far g?r.6.Per sitter och arbetar.7.Han kommer!3. 把第二练习的句子变成否认的用 inte 。第二课:简单问题语法中国人来问别人问题的时候就用“吗这个词放在句子结束。“吗使句子变

14、成问题。瑞典人没有那种词,而换词的顺序。句子中,主语来先的,谓语在后。问题先带动词,然后带主语。比拟以下的例子。Jag ?ter.我吃。 ?ter jag?我吃吗?Daniel sitter.Daniel 坐。 Sitter Daniel?Daniel 坐吗?De arbetar.他们工作。 Arbetar de?他们工作吗?问题跟句子一样也可以带宾语。宾语放在主语后边。所以谓语成为两部。动词是最前的,宾语是最后的。例如:Lisa ?ter fisk.Lisa 吃鱼。 ?ter Lisa fisk?Lisa 吃鱼吗?Per ?r l?kare.Per 是大夫。 ?r Per l?kare?Pe

15、r 是大夫吗?Martin ?lskar Lisa.Martin 爱 Lisa 。 ?lskar Martin Lisa?Martin 爱 Lisa 吗?问题有答复。这类问题根本只有两类答复:肯定与否认。答复要是是肯定的,瑞典人就用“ Ja 这个词,要是是否认的就用“ Nej 。为了强调答复,还可以重说句子。例如:Talar du kinesiska?你说中国话吗? Nej.不说 Nej, jag talar inte kinesiska.我不说中国话。Cyklar han?他骑自行车吗? Ja.骑。 Ja, han cyklar.他骑自行车。问题也可以是否认的:Lisa hoppar int

16、e.Lisa 不跳。 Hoppar inte Lisa?Lisa 不跳吗?Vi ser inte Per.我们不见 Per 。 Ser vi inte Per?我们不见 Per 吗?我们已经学了一些人称代词,但是我们还没学过代词为宾语。以下有人称代词。中文代词 主语代词 宾语代词 宾语发音我 Jag Mig Mej你 Du Dig Dej他 Han Honom她 Hon Henne它 Den Den它 Det Det我们,咱们 Vi Oss ?ss你们 Ni Er他们,她们,它们 De Dem D?mmDen, det 差异是以后的课说明的。注意两个词不是可互换的。宾语代词的发音经常跟写法不一

17、样。目录也包括奇怪的发音。如果没有发音写的发音就跟写法一样。 De 主语人称代词和 Dem 宾语人称代词有同一的发音。用主语代词还是用宾语代词是由代词的位置决定的。例如:Jag ?lskar dig. 我爱你。?lskar du mig? 你爱我吗?Ser de oss? 他们见我们吗?Vi hittar inte henne. 我们不找到她。文章Urs?kta, talar du kinesiska? 对不起,你说中国话吗?Nej, jag talar endast svenska. 不,我只说瑞典话。Jag talar lite svenska. 我说一点瑞典语。Per ?r l?rare

18、. Per 是老师。Han tr?ffar Sara. 他见到 Sara 。Han ?lskar henne. 他爱她。Men ?lskar Sara Per? 可是 Sara 爱 Per 吗?Per fr?gar Sara: Per 问 Sara :- ?lskar du mig? -你爱我吗?Sara svarar: Sara 答复:- Ja, Per. Jag ?lskar dig. 爱,我爱你, Per 。Per och Sara ler. Per 和 Sara 微笑。生词Martin 一种男人名字?lskar 爱Lisa 一种女人名字talar 说,说话kinesiska 中国话,中

19、文,汉语nej 不是 否认答复ja 是 肯定答复hoppar 跳hittar 找到urs?kta 对不起endast 只lite 一点svenska 瑞典话,瑞典语,瑞典文l?rare 老师tr?ffar 见到,遇见men 可是,但是fr?gar 问svarar 答复ler 微笑练习1.创造自己的简单问题。问题又肯定又否认吧。2.把以下句子翻译成瑞典文。1.老师问学生。2.你们说不说瑞典文?3.-她们做饭吗?-做饭4.-父亲和母亲跳舞吗?-不跳5.他来不来?6.Daniel 不见妈妈。他工作。7.你们找不到我们。3.填上适当的词。1.Skrattar Lisa? Nej, hon _.2._,

20、 talar du _?3.Han hittar _ .4._ fr?gar honom.5.Andreas cyklar _.第三课:第名词根底语法瑞典语名词是两性的。名词和句子形式很依靠名词性。我们称名词性“n 词和“t 词。每个名词带自己的性。如果要学新的名词就也必须学它的性。第一和第二课没有学性,但是剩下的课要学。瑞典语的“一数字依靠带来的名词。“ stol 是“n 词。“一把椅子就是“ en stol 。 bord 是“t 词。“一张桌子因而是“ ett bord 。注意瑞典人不用“把,“张这种量词。瑞典语的词“ den 和“ det 都相当于中文的“它。用“ den 还是“ det

21、 是依靠词指的事。如果是 n 词就用“ den ,如果是 t 词就用“ det 。瑞典人用 en 或者 ett 介绍新的东西进上下文。中国人也有的时候用“一介绍新的东西,但是跟中国人来说这个不是必需的。例如:Jag ser en katt.Den springer. 我见一只猫。它跑。Lasse k?per en hund.Den sk?ller. Lasse 买狗。它狗叫。Ett djur ?ter.Det ser mig. 一个动物吃。它见我。我们现在学还一个名词形式:定形式。如果名词的意思是特别的标本就必须用定形式。经常先用不定冠词介绍名词进上下文,然后用代词或名词定形式。例如:Lisa

22、 tr?ffar en pojke.Lisa 见到一个男孩。 Pojken heter ?ke.男孩的名字叫 ?ke 。Ett lejon ?ter k?tt.一只狮子吃肉。 Lejonet vr?lar.狮子吼。名词的定形式都不一样。一要学生名词就也得学定形式。名词也有别的形式。它们譬如也有复数形式和复数定形式。复数形式是介绍数个标本进上下文。用复数定形式来指出特别的标本。例如:Jag ser katter. 我见猫。De springer. 它们跑。Katterna dricker mj?lk. 猫喝牛奶。Lejon ?ter k?tt. 狮子吃肉。Lejonen vr?lar. 狮子吼。

23、从这门课此后,我给你生名词跟这四个形式。例如:flick|a, -an, -or, -orna 女孩这个说明的意思是单数是“ flicka ,单数定是“ flickan ,复数是“ flickor ,复数定是“ flickorna 。你看单数定形式最后的字母是 n 所以这个词是 n 词。如果是 t 就是 t 词。有的词复数跟单数一样。例如:bord, -et, -, -en 桌子意思是单数是“ bord ,单数定是“ bordet ,复数是“ bord ,复数定是“ borden 。注意“ borden 是复数定形式。别把这个 t 词复数形式和 n 词单数定形式混在一起。有的名词复数形式都没有

24、。那个经常是不可数名词。例如:mj?lk, -en 牛奶文章Per k?per en radio. Per 买一台收音机。Han tittar p? den. 他看它。Radion spelar musik. 收音机放音乐。Per gillar inte musiken. Per 不喜欢音乐。Han st?nger av radion och s?tter p? ett kassettband. 他关掉收音机而翻开录音机。Kassettbandet brister. 录音带破坏了。Per gr?ter. Per 哭。Martin ?r l?kare. Martin 是大夫。Han har m?

25、nga patienter. 他有许多病人。Patienterna gillar Martin. 病人喜欢 Martin 。De ger honom blommor. 他们给他花儿。Martin s?ger tack. Martin 说“谢谢。Olle hittar ett papper. Olle 找到一张纸。Han tittar p? pappret. 他看纸。Han ger Lisa det. 他给 Lisa 它。生词stol, -en, -ar, -arna 椅子bord, -et, -, -en 桌子katt, -en, -er, -erna 猫springer 跑Lasse 一种男

26、人名字hund, -en, -ar, -arna 狗sk?ller 狗叫djur, -et, -, -en 动物pojk|e, -en, -ar, -arna 男孩lejon, -et, -, -en 狮子vr?lar 吼dricker 喝mj?lk, -en 牛奶flick|a, -an, -or, -orna 女孩radio, -n, -apparater, -apparaterna 收音机tittar p? 看spelar 放musik, -en 音乐st?nger av 关掉s?tter p? 翻开kassettband, -et, -, -en 录音带brister 破坏gr?ter

27、 哭har 有m?nga 许多patient, -en, -er, -erna 病人 发音: pasientgillar 喜欢ger 给blomm|a, -an, -or, -orna 花儿s?ger 说tack 谢谢Olle 一种男人名字papp|er, -ret, -er/-ren, -erna/-rena 纸已经学的名词k?tt, -et 肉fisk, -en, -ar, -arna 鱼student, -en, -er, -erna 学生mamm|a, -an, -or, -orna 妈妈papp|a, -an, -or, -orna 爸爸mor , modern, m?drar, m

28、?drarna 母亲far , fadern, f?der, f?derna 父亲kinesiska, -n 中国话svenska, -n 瑞典话l?rar|e, -en, -e, -na 老师练习1.填上适当的名词形式。不要用代词。1.Jag tr?ffar _. _ ler. 2.Lisa hittar _. _ hoppar. 3._ ger Sara _. _ ?ter _ .2.把以下的句子翻译成瑞典语。1.老师有学生。2.学生说瑞典语。3.狗不吼。4.猫吼吗?5.我看一个男孩。男孩哭。第四课:形容词根底语法形容词,跟名词一样,有不同的形式。形容词形式很依靠它形容的名词的形式。这门课

29、只拿“桌子大、“椅子漂亮这类句子来管。瑞典语句子必须有一个动词。中文的句子不必须。瑞典人为了说“椅子红介绍“ ?r 这个动词。结果就是“ Stolen ?r r?d. 。但是形容词“ r?d 在“桌子红这个句子形容词变成另一个形式:“ Bordet ?r r?tt. 。形容词的形式依靠它形容的名词。如果名词是 n 词就用“ r?d ,如果是 t 词就用 r?tt “。还有一个形容词复数形式。例如: Borden ?r r?da. “。形容词也是为了比拟用的。例如:Stolen ?r r?dare ?n bordet. 桌子比椅子红。 r?dare “是 r?d “的比拟级。比拟中文的更“这个词

30、:Bordet ?r r?tt. 桌子是红的。Stolen ?r r?dare. 椅子是更红的。也有最高级:Stolen ?r r?d. 椅子是红的。Bordet ?r r?dare. 桌子是更红的。Lampan ?r r?dast. 灯是最红的。比拟级和最高级作 n 词形式为根底加上 -are “或者 -ast “这些词尾。注意例外。有的形容词的词尾的 a “字母被省略。形容词有以下的说明:r?|d, -dare, -dast, -tt, -da 红l?ng, -re, -st, -t, -a 长 l?ng “有特别的形式。 “ “的意思是拿 元音字母来放回成两个点儿的字母。例如:a - ?

31、 - ?o - ?有的名词也有这个现象形成复数形式。文章Stina har en bil. Den ?r r?d. Stina 有汽车。它是红的。Hon tycker att bilen ?r fin. 她认为汽车很好看。Per ger Stina ett ?pple. Stina ?ter ?pplet. Per 给 Stina 一个苹果。 Stina 吃苹果。?pplet ?r r?tt och fint. 苹果是红好看的。?pplet ?r mycket r?dare ?n bilen. 苹果比汽车红得多。Jag ?r mycket l?ng. 我很高。Jag har en sn?ll

32、kompis. 我有一个好朋友。Han heter Pelle. 他的名字叫 Pelle 。Han ?r l?ngre ?n mig. 他比我高。Pelle har ett stort, l?ngt bord. Pelle 有一张大的长的桌子。Han har ?ven fyra fina stolar. 他也有四把好看的椅子。Stolarna ?r mycket mindre ?n bordet. 椅子比桌子小得多。Det g?r inget. De ?r v?ldigt billiga. 没关系。它们很廉价。Men bordet ?r dyrt. 但是桌子贵。Duken ?r ocks? d

33、yr. 桌布也贵。生词r?|d, -dare, -dast, -tt, -da 红lamp|a, -an, -or, -orna 灯l?ng, -re, -st, -t, -a 长Stina 一种女人名字bil, -en, -ar, -arna 汽车fin, -are, -ast, -t, -a 好看mycket 多sn?ll, -are, -ast, -t, -a 对人好?ven 也Det g?r inget. 没关系。billig, -are, -ast, -t, -a 廉价dyr, -are, -ast, -t, -a 贵duk, -en, -ar, -arna 桌布第五课:动词根底语法

34、瑞典语动词有四个形式:不定式,过去,完成式和一般时。在词典里只可以找到动词的不定式。还有现在时态。每次学一个动词必需学所有的形式。但是大多动词有一样的。过去大多放“ -de 在不定式的后边。有的时候要放“ -te 。为完成式要放“ -t 或者“ -it 。现在时态比拟难,需要在“ -er, -ar, -r 当中选择。例如:svara, -de, -t, -r 答复fr?ga, -de, -t, -r 问k?p|a, -te, -t, -er 买s?lja, s?lde, s?lt, s?ljer 卖“ s?lja 就是一个不规那么动词。最重要的两个动词是“ vara 和“ ha :vara,

35、var, varit, ?r 是ha, hade, haft, har 有在这门课里我们只用现在时跟过去时。别的时态用助动词。拿以下的句子来比:现在时态 过去时态 中文Jag fr?gar Olle. Jag fr?gade Olle. 我问 Olle 。Han k?per bananer. Han k?pte bananer. 他买 香蕉。Vi g?r till skolan. Vi gick till skolan. 我们走到学校去。Hon l?ser tidningen. Hon l?ste tidningen. 她看报纸。Pojken spelar schack. Pojken spe

36、lade schack. 男孩打棋子。文章Kalle och Stina g?r till skolan. Kalle 跟 Stina 走到学校。L?raren fr?gar: Vad gjorde ni ig?r? 老师问:你们昨天做什么?De svarar: Vi spelade fotboll. 他们答复:我们踢了足球。Vi ?t glass ocks?. 我们也吃了冰淇淋。Var glassen god? 冰淇淋好吃吗?Barnen svarade: Den var mycket god. 孩子答复:它很好吃。Sverige ?r ett l?ngt land. 瑞典是一个长的国家。H

37、uvudstaden heter Stockholm. 首都叫斯德哥尔摩。Landet var mycket st?rre f?r l?nge sedan. 国家很长时间以前大多了。Finland tillh?rde Sverige d?. 芬兰那个时候属于瑞典。Finland ?r ett eget land nu. 芬兰现在是自己的国家。生词svara, -de, -t, -r 答复fr?ga, -de, -t, -r 问k?p|a, -te, -t, -er 买s?lja, s?lde, s?lt, s?ljer 卖vara, var, varit, ?r 是ha, hade, haft

38、, har 有banan, -en, -er, -erna 香蕉g?, gick, g?tt, g?r 走till 到skol|a, -an, -or, -orna 学校l?s|a, -te, -t, -er 读tidning, -en, -ar, -arna 报纸spela, -de, -t, -r 打游戏,放音乐schack 棋子g?ra, gjorde, gjort, g?r 做ig?r 昨天fotboll 足球glass, -en, -ar, -arna 冰淇淋go|d, -dare, -dast, -tt, -da 好吃Sverige 瑞典land, -et, -er, -erna

39、国家huvudstad, -en, -er, -erna 首都het|a, -te, -at, -er 名字叫Stockholm 斯德哥尔摩f?r . sedan . 以前l?nge 长时间Finland 芬兰tillh?r|a, -de, -t, - 属于d? 那个时候eg|en, -et, -na 自己的nu 现在第六课:复杂一点的句子语法有的时候我们想强调一个句子部份。例如:Jag spelade fotboll ig?r. 我昨天踢了足球。Ig?r spelade jag fotboll. 昨天我踢了足球。Fotboll spelade jag ig?r. 足球我昨天踢了。这三个句子强

40、调不同的事。第一个要么是没有强调要么强调是我昨天踢了足球。第二个句子强调是昨天这个时候我踢了足球。第三个用中国话说挺别扭,但是瑞典人喜欢这样说。它强调我昨天踢了足球,没踢别的游戏。第一课中说了句子结构是主语放在句子里第一个位置。这个却是不对。最重要的是把动词 放在第二个位置。要是要强调别的词,就把强调的单词放在第一个位置,然后把动词放在第二个。以后才放句子剩下的部份。文章Peter och Stina satt och tittade p? TV. Peter 和 Stina 坐着看电视。TV:n visade ett program om olika l?nder. 电视演一个关于不同的国家

41、的节目。Vad tycker du om programmet?, fr?gade Peter Stina. 你觉得节目怎么样? Peter 问 Stina 。Programmet tycker jag ?r ganska bra, svarade Stina. 我觉得节目挺好, Stina 答复。Det tycker inte jag, sa Peter. 我不觉得, Peter 说。Varf?r inte det? Tycker du inte om att l?ra dig saker om andra kulturer? 你为什么不觉得?你不喜欢学别的文化的新东西吗?Jo, men d

42、e presenterar dem ganska klumpigt. 喜欢,但是他们把它们介绍得比拟别扭。Hur menar du? 你是什么意思?Det kan jag inte f?rklara. Det k?nns bara konstigt. 那我不会说。只觉得奇怪。Okej. F?rresten, ig?r ringde din mamma. 好。对了,你妈昨天打 。Vad sa hon? 她说什么?Hon vill att du ringer henne. 她想你跟她打 。D? ringer jag henne p? en g?ng. 那我马上跟她打 。Peter gick sed

43、an och ringde mamma. Peter 后来去跟他妈打 。生词sitta, satt, suttit, sitter 坐titta, -de, -t, -r p? 看TV, TV:n, TV-apparater, TV-apparaterna 电视visa, -de, -t, -r 给人看program, -met, -, -men 节目om 关于olik, -t, -a 不同,不一样,不象land, -et, -er, -erna 国家tyck|a, -te, -t, -er 觉得,有意见Varf?r 为什么tyck|a, -te, -t, -er om 喜欢l?r|a, -d

44、e, -t sig 学sak, -en, -er, -erna 东西andra 别的kultur, -en, -er, -erna 文化presentera, -de, -t, -r 给人介绍ganska 比拟klumpig, -t, -a 别扭mena, -de, -t, -r 是一个意思kunna, kunde, kunnat, kan 会,能f?rklara, -de, -t, -r 说明k?nnas, k?ndes, k?nts, k?nns 自己觉得bara 只konstig, -t, -a 奇怪okej 好f?rresten 对了ring|a, -de, -t, -er 打 vil

45、ja, ville, velat, vill 想,愿意d? 那,要是这样的话p? en g?ng 马上sedan 后来第七课:介词语法用介词比拟简单。瑞典语跟中文的差异就是单词的次序。中文把介词放在它的名词后边。瑞典语把介词放前边。例如:Djuret ?r i buren. 动物在笼子里。Vasen st?r p? bordet. 花瓶在桌子上。Mattan ligger under bordet. 地毯在桌子下面。Peter st?r framf?r Lisa. Peter 站在 Lisa 前面。另外复杂的特点是属于的动词。中文一直说“在。瑞典语说东西“躺,“站,“坐,“挂,等。“花瓶在桌子

46、上用瑞典语语法说就是“花瓶站桌子上。这些动词不可以随便选,有规那么:“站的东西一般高和窄。例如: vas , flaska 。“躺的东西一般低和宽。例如: tallrik , sked 。例外就是有“腿的东西,例如放像机等机器:Videon st?r bredvid TV:n. 放像机在电视旁边。别的词依靠情况。例如:Knappen sitter p? TV:n. 钮在电视上。Lampan h?nger i taket. 灯在顶上。把一个东西放在一个地方也有不同的动词,可是动词跟以前说的语法的关系。看以下的表。在 放ligga l?ggast? st?llasitta s?ttaL?gg ta

47、llriken p? bordet. 把盘子放在桌子上。Jag st?ller flaskan i kylsk?pet. 我把瓶子放在冰箱里。Han s?tter en magnet p? kylsk?pet. 他放一个磁铁在冰箱上。文章Peter och Stina st?dar hemma. Peter 和 Stina 在家里清扫卫生。Peter dammsuger och Stina dammar. Peter 吸尘和 Stina 擦灰尘。Under soffan hittade Peter en gammal penna. 在沙发下面 Peter 找到了一枝旧笔。Vad ?r det

48、h?r f?r penna? ropade Peter till Stina. 这是什么笔? Peter han3给 Stina 。?! Den pennan tycker jag mycket om! svarade Stina och gick till Peter. 哦!那枝笔,我特别喜欢! Stina 答复 Peter 。Var l?g den? fr?gade hon. 笔在哪儿?她问。Den l?g under soffan sa Peter och fortsatte dammsuga. 它在沙发下面, Peter 说继续吸尘。Stina la pennan p? ett run

49、t bord i k?ket. Stina 把笔放在厨房里的一张圆的桌子。Stina dammar ?verallt, p? bokhyllan i sovrummet, i sk?pen i k?ket och m?nga andra st?llen. Stina 擦到处的灰尘,卧室里的书架,厨房里的柜子里和很多别的地方。Efter st?dningen blev det skinande rent. 清扫卫生以后他们家成了光亮的乾净。生词djur, -et, -, -en 动物bur, -en, -ar, -arna 笼子vas, -en, -ar, -arna 花瓶st?, stod,

50、st?tt, st?r 站p? 上面matt|a, -an, -or, -orna 地毯ligga, l?g, legat, ligger 躺under 下面framf?r 前面flask|a, -an, -or, -orna 瓶子tallrik, -en, -ar, -arna 盘子sked, -en, -ar, -arna 勺bredvid 旁knapp, -en, -ar, -arna 钮sitta, satt, suttit, sitter 坐lamp|a, -an, -or, -orna 灯h?ng|a, -de, -t, -er 挂i 里tak, -et, -, -en 顶l?gg

51、a, la, lagt, l?gger 放躺st?ll|a, -de, -t, -er 放站s?tta, satte, satt, s?tter 放坐kylsk?p, -et, -, -en 冰箱magnet, -en, -er, -erna 磁铁st?da, -de, -t, -r 清扫卫生hemma 在家里dammsug|a, damms?g, -it, -er 吸尘damma, -de, -t, -r 擦灰尘under 下面soff|a, -n, -or, -orna 沙发gammal, ?ldre, ?ldst, -t, gamla 老,旧penn|a, -an, -or, -orna

52、 笔vad ?r . f?r . 是什么den/det h?r 这den/det d?r 那forts?tta, fortsatte, fortsatt, forts?tter 继续run|d, -dare, -dast, -t, -da 圆k?k, -et, -, -en 厨房?verallt 到处bokhyll|a, -an, -or, -orna 书架sovrum, -met, -, -men 卧室sk?p, -et, -, -en 柜子m?nga 多annan, annat, andra 别的st?lle, -t, -n, -na 地方efter 以后st?dning, -en, -a

53、r, -arna 清扫卫生bli, blev, blivit, blir 成skinande 光亮的ren, -are, -ast, -t, -a 乾净第八课:数字语法零到十这些数字在下面的表里:noll 零en, ett 一tv? 二,两tre 三fyra 四fem 五sex 六sju 七?tta 八nio 九tio 十“一有两个不同的翻译,“ en 和“ ett 。要是后面的名词是一个 n 词,就要用“ en 。要是是一个 t 词就要用“ ett 。别的词在 n 词 t 词前边都可以用。如果后面没有名词或者这数字没有参照名词就可以随便选一个。瑞典语在可数的名词前一般不用量词。中国人说“一张桌子,可是瑞典人只说“一桌子。看以下的例子。ett bord 一张桌子en stol 一把椅子tre katter 三个猫tv? bananer 两个香蕉fem tidningar 五个报纸ett hus 一所房子sju hus 七所房子Du har tv? stolar. Jag har bara en. 你有两把椅子。我只有一把。Jag s?g fyra tr?d, men han s?g bara ett. 我看见了四棵树,但他只看见了一棵。Lisa ?t sex glassar och Pelle ?t fem. Lisa 吃了六根冰淇淋和

温馨提示

  • 1. 本站所有资源如无特殊说明,都需要本地电脑安装OFFICE2007和PDF阅读器。图纸软件为CAD,CAXA,PROE,UG,SolidWorks等.压缩文件请下载最新的WinRAR软件解压。
  • 2. 本站的文档不包含任何第三方提供的附件图纸等,如果需要附件,请联系上传者。文件的所有权益归上传用户所有。
  • 3. 本站RAR压缩包中若带图纸,网页内容里面会有图纸预览,若没有图纸预览就没有图纸。
  • 4. 未经权益所有人同意不得将文件中的内容挪作商业或盈利用途。
  • 5. 人人文库网仅提供信息存储空间,仅对用户上传内容的表现方式做保护处理,对用户上传分享的文档内容本身不做任何修改或编辑,并不能对任何下载内容负责。
  • 6. 下载文件中如有侵权或不适当内容,请与我们联系,我们立即纠正。
  • 7. 本站不保证下载资源的准确性、安全性和完整性, 同时也不承担用户因使用这些下载资源对自己和他人造成任何形式的伤害或损失。

评论

0/150

提交评论